Blogg

Anrika tidningar som Chicago Tribune och New York Times står på ruinens brant och allt fler talar om medieindustrins accelererande och brutala förändringsbehov. Problemet är välkänt - sjunkande upplagor och försämrad annonsförsäljning - men vad ska medieföretagen göra åt detta?

Five years from now all media will either be completely digital or well on its way to becoming intangible. skriver Steve Rubel i AdAge. Steve listar ett flertal exempel och avslutar för säkerhets skull med frågan: When was the last time you bought a CD? Exactly. For me it was back in 2003. I haven’t purchased a newspaper in at least two years, and the number of people I see toting them on my morning train have declined too. Publiken finns på nätet och nu flyttar även annonsörerna dit, det råder ingen tvekan om att lösningen har med internet att göra. Men hur ska surfarens uppmärksamhet fångas?

Kanadensiska bloggaren Cory Doctorow lanserade för några år sedan tronföljaren till content. Content isn’t king. If I sent you to a desert island and gave you the choice of taking your friends or your movies, you’d choose your friends - if you chose the movies, we’d call you a sociopath. Conversation is king. Content is just something to talk about.

Den här insikten har nu även nått (vissa) journalister. Arne Ruth och Bjarne Stenquist, fd DN-medarbetare, lanserade i förra veckan en lösning för den krisdrabbade tidningsbranschen: Receptet kan vara att göra samtalet med läsarna målet för verksamheten. Är det samtalet som blir nästa stora trend? Ja, mycket tyder på det.

• 2008 visade Barack Obama världen hur man skapar engagemang genom att göra målgruppen delaktig och släppa kontrollen över de egna budskapen. ”Barack Obama” genererar idag 113.000.000 googleträffar (det är 78.000.000 fler än sittande president..)

• Trendwatching beskriver i sin årliga trendrapport hur företag 2009 inte längre kan nöja sig med att lyssna och analysera det konsumenter säger.”Feedback 3.0” innebär att företag ger sig in i samtal med sina intressenter - ursäktar sig, förklarar sig, samtalar.

• Användargenererat material är ett snabbt växande fenomen på mediesajter. “Home made” konkurrerar nu på allvar med professionellt producerat innehåll. Debattsajten Newsmill är ett färskt svensk exempel på den omvända världsordningen. Ett annat exempel, Youtube växer f.n. med 13 timmar varje minut!

• Mikrobloggen har slagit igenom i USA och nu börjar trenden sprida sig här i vårt lilla språkområde. Terrorattentatet i Mumbai innebar ett genombrott för Twitter och med veckans jordskalv i Skåne fick Jaiku och Twitter legitimitet som svenska nyhetsmedier. En rad företag mikrobloggar nu, journalister likaså.

Det återstår att se hur snabbt medieindustrin lyckas ställa om från sändarläge till tvåvägskommunikation. En sak är dock säker; medier - och marknadsförare - som inte vill riskera att vara överflödiga inom några år måste börja utnyttja möjligheten att samtala med sin publik.

Conversation is king!

Värsta tänkbara scenario. Med bara drygt två veckor kvar till jul kommer larmet om giftigt fläskkött. Just när svenskarna börjat bli riktigt sugna på prinskorv, julskinka och små goda köttbullar slår kvällstidningarna upp artiklar om “giftfläsket”.

Strax efter lunch måndagen den 8 december publicerar TT ett telegram som meddelar att Findus tvingas dra tillbaka delar av sitt sortiment med anledning av det irländska “giftfläsket”.

“Jag kan inte utesluta att griskött från Irland finns i våra köttbullar” säger Findus produktionsdirektör. Findus som varje månad importerar tiotals ton griskött från Irland är förstås i skottgluggen när tidningsdrevet går. Som konsument letar man bara efter svar: Hur är det med köttbullarna jag har i min frys, med julskinkan jag köpte i helgen och hur farligt är “giftfläsket”.

Hur ska livsmedelsindustrin rida ut stormen? Hur kommer de att använda sina egna kanaler för att informera oss kunder? Hur ska de nå ut med relevant och korrekt information till viktiga opinionspåverkare som bloggare och matskribenter? Hur påverkar ett larm om giftigt kött de som ivrar för GI-dieter?

I skrivande stund, en timme efter TTs telegram där det står att företrädare för Findus avböjer att svara på TT:s frågor och hänvisar till det pressmeddelande som ska komma, saknas fortfarande information på företaget egna sajt. I pressrummet handlar det senaste pressmeddelandet om de nya vegetariska rätterna som gjort succé. En händelse som ser ut som en tanke när alla pratar om giftigt fläskkött.

Uppdaterad info från Findus (2008-12-09 10:29)

Branschorganisationen Sveriges Annonsörer har precis frågat sina medlemmar om nästa års investeringar i marknadskommunikation. “Det råder stor osäkerhet vad gäller medieplaneringen inför nästa år. Endast två riktigt tydliga vinnare syns i undersökningen och det är internet och PR.
Det känns inte helt överraskande med tanke på Internets extrema mätbarhet och PR som en ”nyupptäckt” kommunikationskanal” säger Margareta Kylberg, medierådgivare på Sveriges Annonsörer.

46 procent säger att investeringarna nästa år blir oförändrade och 22 procent planerar att satsa mer. Dock är den planerade ökningen blygsam, en majoritet säger att ökningen blir upp till 9 procent.
Det enskilda medieslag som enligt undersökningen blir nästa års vinnare är med god marginal internet. 61 procent uppger att de kommer att öka sina investeringar på internet nästa år.

På andra plats kommer pr, som 38 procent säger att de ska öka investeringarna i 2009.
Tv, samt sponsring och event, är de två medieslag som flest, 22,6 procent, uppger kommer att få mindre pengar nästa år.

Finansbranschens bergochdalbana bjuder på nya kast. För bara några veckor sedan skulle räntan upp för att motverka inflation och nu vänder det åt andra hållet. Plötsligt pratar alla om deflationshotet och man drar paralleller till Japan där inte ens noll-ränta får konsumenterna på shoppinghumör igen.

Deflation handlar inte främst om sjunkande priser utan om den mentala effekt tillståndet har på oss människor. Ingen vill göra en dålig affär och så länge vi tror att bilen, datorn, skidorna blir lite billigare om vi väntar, så gör vi det.  Väntan innebär minskad efterfrågan som leder till minskad produktion som i slutändan leder till arbetslöshet..

Nu när det handlar om psykologi har ekonomerna bevisligen inte några vassa vapen att ta till. Sänk räntan, sänk kostnaderna, sänk…? Det är tid att låta ekonomidirektören vila ett tag. Kanske kan någon av de andra runt det stora avlånga bordet sitta på en lösning. Vad var det marknadschefen pratade om?

Sjunkande priser betyder att det blir billigare att ta marknadsandelar och stärka relationen till konsumenterna - de som deppar och nu vill bli tröstade.

Du kan trösta dem! Möjligheterna att göra det kostnadseffektivt via internet har aldrig varit bättre så offensiva satsningar behöver inte längre betyda djupa hål i plånboken och luddiga mätmetoder. Fokusera på kundens Return On Attention - ge dem hopp och förgyll den gråa lågkonjunktursvardagen med erbjudanden som hjälper dem att agera.

Skillnaden mellan de som nu bara bantar och de som istället fokuserar på att investera och bygga visar sig när vi kommer ut ur tunneln. Väl ute i ljuset får vi garanterat bekanta oss med en hel del nya starka varumärken.

De som köpte billigt.

Barack Obamas seger i det amerikanska presidentvalet beror till stor del på att han lyckades nå minoritetsgrupper och de unga väljarna. 2 av 3 unga amerikaner stödjer Obama och det faktum att de dessutom röstade är ett tydligt kvitto på hur framgångsrikt hans kampanj drivits.

Vid en föreläsning den 16/10 använde jag på nytt Obamakampanjen för att illustrera vår nya medievärld och hur sociala medier kan användas inte bara för att kommunicera, utan för att engagera människor. Denna torsdagmorgon, just efter den tredje och sista presidentvalsdebatten, var exemplet dessutom rykande hett.

Vi började med att kika i vår största dagstidning DN, av många fortfarande ansedd som det absolut främsta mediet för bred debatt och opinionsbildning. Eftersom nattens debatt mellan McCain och Obama pågick när tidningsbudet kom fanns naturligtvis inte en rad om detta i pappersDN

Därifrån gick vi till dn.se för att läsa sammandrag och analys. (Idag är det inte mycket att orda om, men jag minns motståndet till att “ge bort tidningen” på internet för mindre än 10 år sedan).

Föreläsningen gick raskt vidare till New York Times. På nytimes.com kan man till skillnad från på dn.se inte bara läsa utan även titta på debatten. Och till skillnad från vanlig TV så kan man här välja vilka frågor man vill titta och lyssna på. NYT bevisar att de inte tillhör tidningsbranschens deppande papperskramare utan lever efter internetforskaren Jeff Coles devis ”On the internet nobody knows you are a newsPAPER”.

Här får vi ett levande bevis på nyhetsmediernas enorma möjligheter med internet. NYT har skapat en spelare med kandidaternas uttalanden transkriberade, så att jag kan scrolla mig fram i deras tal ord för ord, och en enkel tidslinje som i tydliga blå/röda block anger debattens ämne och talare. Titta själv, du kommer aldrig orka lyssna på broadcast-debatt igen!

Och apropå lyssna. Från New York Times gick vi vidare till Current för att kika på framtidens TV-debatt. I ett samarbete med mikrobloggen Twitter erbjuder Current formatet ”Hack the debate.” Vem som helst kan nu vara med och påverka debatten genom att delta i den. Det är dessutom riktigt enkelt. Du skaffar ett Twitterkonto, skriver det du vill säga och avslutar med #current.

Den här morgonen hade jag själv deltagit i debatten (det är farligt att prata om saker man bara läst om) och kunde därmed inte bara demonstrera utan även beskriva upplevelsen.

Många undrade om tittarnas Tweets på något sätt lyfts in i debatten eller vad jag menade med att jag inte bara deltagit utan även påverkat.

- Nej, våra Tweets påverkade inte det McCain/Obama pratade om, men vi som tittade följde Twitterflödet med (minst) samma intresse som den faktiska debatten. Kommentarer adderar värde – precis som på sajter och bloggar – och jag måste dessutom erkänna att känslan är mäktig, när mina kommentarer dyker upp i rutan samtidigt som USA´s 44.e president pratar om.. Något jag inte riktigt hör..

Mera om Obamas internetkampanj:
Martin Jönsson, SvD om varför Obamamanin är svår att kopiera
Adam Erlandsson, SvD skriver om internet som central del i kampanjarbetet.
Cohn & Wolfe bjuder in till afterwork på temat.

Under rubriken “Reklam är effektivare är pr” bjuder Resumé på slutsatser ur Sara Rosengrens avhandling om hur reklambrus påverkar marknadskommunikation. Enligt artikeln bevisar forskningen att annonser är effektivare än publicitet. Eftersom utspel från forskare riskerar att bli till sanningar vill jag utmana resonemanget.

1. Definitionen av reklam och pr är fel.
Reklam är inte synonymt med annonsering och pr med publicitet. Alla branschföreträdare – Resumé i synnerhet – delar ansvaret för att sluta underhålla denna förlegade syn på marknadskommunikation och dess discipliner. Guldägget i pr gick till en reklambyrå och allt fler marknadschefer anlitar en pr-byrå.

2. Avkastningen måste ställas i relation till investeringen
Trp, share of voice, reklamerinran… Det är tragiskt att tänka på hur mycket tid som slösas bort i alla dessa ensidiga dragningar som saknar koppling till uppdragsgivarens försäljning.

Allt fler framgångsrika företagare stoltserar med att de lyckas utan att annonsera. Cheap Monday är ett sådant exempel som H & M nyligen köpte, just för deras förmåga att bygga varumärke. Fakta är att inte ett enda företag från listan över världens tio största annonsköpare (Adage) kvalar in på listan över världens tio starkaste varumärken (Millward Brown).

3. Reklamtrötthet är en växande industri
Jag känner inte till Sara Rosengrens metoder. Enligt artikeln har respondenterna fått i uppgift att läsa artiklar och annonser för att därefter berätta vilka varumärken de minns. Det låter väldigt overkligt.

Problemet är ju att folk inte läser annonser. Vi skaffar istället hjälpmedel för att värja oss. Alla som någon gång hört talas om PVR-boxar, NIX-register, pop-up blockers eller ingen-reklam-tack-skyltar lär ställa sig frågande.

Det skulle däremot vara intressant att få veta hur relationen mellan mottagare och avsändare spelar in när vi väljer vad vi uppmärksammar. När Ernst Kirchsteiger rörde ihop en citronsorbet av lemoncurd och yoghurt försvann all lemoncurd i (alla) butikerna där jag bor inom ett par timmar.

Jag tvivlar på att effekten varit densamma med en annons.