Marknadsföringens dag – arrangerad av MIG – på temat sociala medier lockade drygt 400 marknadsförare. Stefan Hyttfors från Wenderfalck (skriver om mig själv i 3.e person så Google hittar rätt startade dagen med två fullmatade pass. Den första timmen syftar till att få åhöraren att lyfta blicken och reflektera. Efter pausen visas exempel på företag som är på god väg.

- Internet är en strategisk fråga och företagens beslutsfattare kan den inte.
- Vi befinner oss i början av en enorm förändring, det är helt fel att fokusera på bevis i form av ekonomiska resultat. (ROI = Risk of Ignorance)
- Vi är på väg från massmediesamhället in i ett interaktionssamhälle. Mediebranschen var därmed först ut och deras kris vittnar om allvaret.
- Vi hittar, konsumerar och delar information på ett nytt sätt. Produktionsprocessen är social.
- Interaktion betyder samspel. Kommunikationen hamnar på individnivå. Enorma utmaningar, men också en ny möjlighet att leverera service.

Du får gärna sprida dessa filmer, och höra av dig med kommentarer

Kommentarer från Twitter Search om Stefan Hyttfors föreläsning om Sociala Medier och Marknadsföring:

Presentationen från Slideshare:

Idag har var fjärde svensk ett Facebook-konto och allt fler förstår att ingenting kan stoppa utvecklingen. Vi konsulter upplever en stadigt ökad efterfrågan på utbildning, rådgivning och produktion inom sociala medier och klyftan mellan de som anpassar sig och de som väljer att blunda börjar redan synas.

Vi ser det i form av smartare marknadsföringsaktiviteter och minskade kostnader. Företag som lyckas banta mediebudgeten och istället fokuserar på relationen till sina intressenter i ”kostnadsfria kanaler”.

Men frågan är betydligt större än så. Inom bara ett par år har en stor del av all kommunikation och på sikt även handeln flyttat ut från företagens egna domäner (inte bara sajter utan även fysiska butiker) till det stora öppna handelstorget som vi kallar den sociala webben.

Ute på torget råder full transparens. Där har konsumenterna kontroll över vilka handlare som håller vad de lovar. Där ignoreras den som höjer rösten och bara pratar om sig själv. Där kan den lille entreprenören konkurrera ut den globala jätten.

Så nog har cheferna som inte förstår Facebook all anledning att oroa sig. Men knappast av de anledningar DN beskriver.

Den relevanta definitionen av ROI kopplat till den sociala webben är Risk Of Ignorance. Så släpp DN och läs istället den här guiden: How to set up a winning Facebook Fan Page

Lycka till!

Man kan givetvis fråga sig hur den andra halvan resonerar. De som inte ens tror sig kunna svara på vad de åstadkommer på jobbet.

Men ärligt talat, det här har vi vetat i hundra år nu. John Wanamakers klassiska citat ”Half the money I spend on advertising is wasted; the trouble is I don’t know which half.” har följt oss och i viss mån kanske format vår bransch.

Jag tror till att börja med inte alls att hälften av reklampengarna är bortkastade. Det räcker med att ställa sig frågan hur många som agerar på en reklamkampanj. 50 procent är rent önsketänkande. Av de 65 miljarder kronor som svenska företag varje år skottar in i reklambrasan omvandlas max någon ynka procent till uppskattad värme för fler än kråkorna

Marknadscheferna kan bevisligen inte försvara sin budget och nedgången i medieköp är just nu den kraftigaste som noterats sedan Mediebyråbarometern började mäta.  I januari 2009 minskade medieköpen med 24 procent jämfört med samma period förra året. I februari med 21 procent.

Låt oss istället vända på frågan när vi nu får chansen. Vad händer när vi stryper investeringarna?

Formeln som ger marknadschefen ett relevant nyckeltal ser ut såhär: TU/IU=UM.

Tillväxtutveckling (övergripande affärsmål t.ex. marknadsandel eller försäljning i relation till föregående period) genom investeringsutveckling (Investering i relation till föregående period) = Utveckling av marknadsinvesteringen.

Vi kan använda den välkända storbantaren Telia som exempel. Företaget kapar 200 miljoner i årets mediebudget. För enkelhetens skull antar vi att de ändå behåller sin marknadsandel. Utvecklingen av marknadsinvestering blir då: 1/0,7=1,4. En effektivisering med 40 %.

En hel del pengar försvinner hur som helst och vi måste vänja oss vid att de aldrig kommer tillbaka. Det som gör den här konjunktursnedgången unik är att den sammanfaller med den dramatiska förändringen i mediernas värld. Gammelmedia kontra nya medier. Exemplen på smarta, kostnadseffektiva lösningar syns allt mer och snacket om sociala medier kan inte ha undgått någon. Telia och alla andra börjar förhoppningsvis fundera på hur de går från monolog till dialog istället för att göra roliga filmer.

Den marknadschef som idag lär sig relationsbygge utan dyra medieköp lär knappast längta tillbaka till tiden då varannan krona gick upp i rök.

3 miljoner dollar för 30 sekunder kostar det att visa upp sig för 100 miljoner amerikaner.

Öljätten Anheuser-Busch (Budweiser) köper 4,5 minuter och landar därmed någonstans kring 30.000.000 dollar om vi skjuter till ett par miljoner för att producera själva filmerna. Man måste ställa sig frågan om det inte skulle löna sig att istället bjuda hela USA på öl denna den åttonde största öldrickardagen i landet..?

Eller är det kanske helrätt att som ett av 34 företag i hela världen betala 100.000 dollar i sekunden för att visa upp sig världens mest exklusiva sammanhang?

Peter Blackshaw från Nielsen säger att detta är enda gången på året som vi hyllar reklam istället för att klaga på den. Chuck Tomwick, professor på University of Wisconsin har studerat SuperBowl-reklam i 10 år: Företagen får mycket mer för sina pengar än bara 30 sekunder. Annonserna följs upp på nätet efteråt och publiceras dessutom långt i förväg. De får en slags rödamattanbehandling i flera veckors tid.
Enligt en studie från University of Buffalo kan ett företag som lyckas med sin reklaminvestering se sin aktiekurs lyfta redan på måndag.

Det kanske inte ens är dyrt i relation till den uppmärksamhet annonsören får?

Stora reklamköpare i Sverige spräcker 500-miljonersvallen varje år och det är inte utan att man undrar vad de gör med pengarna. Jag vet att flera annonsörer till exempel köper dyr TV-tid för att deras ägare kräver det. Man ser sig själv som ett ”premium brand” och ett sådant ska fylla pausen mellan Let´s dance och Nyheterna i TV4..

Så varför inte ta fåfängan och uppmärksamhetsjakten på allvar? När får vi se en svensk SuperBowl-annonsör? Insatsen är som sagt 25 miljoner kronor. Jag vågar lova att uppmärksamhetsvärdet före, under, efter en sådan investering skulle ge bättre ROI än de flesta spill-köp i vardagsbruset här hemma.

Titta på SuperBowl-reklam